Bye bye age of Conan welcome back World of warcraft

Det var ett tag sedan men nu känner jag lusten igen...Da Munk is back boosting faster than ever.
Ja ja nog om mig nu. Age of conan var skoj det var nytt och extremt krävande för min dator.
Vi startade ett guild och jag trodde att det skulle bli som förr. Ett gäng som hade roligt och som mötte svåra utmaningar och som mötte det med skratt och allvar. Age of Conan var det som skulle få oss att sluta spela wow......Vi skulle utforska Conans värld.
Jag skall erkänna att det gjorde mina kamrater men jag tog det lugnt jag behöver inte lvl som en idiot. Mina vänner blev 80 medans jag lungt tuffade vidare på lvl 50.
Nu har mina guildisar tröttnat på att vara 80 och att inte ha något att göra.....Tillbacks till Wow igen denna gång annan server och vi skall lira alliance....TVI!!!! Fördelen är att jag har en karaktär där som har bra lvl och kag slipper lvl från noll igen.
Nog om mmo:s och andra artificiella världar.
Just nu är jag helt besatt i Deadliest Catches på Discovery och speciellt i båten Northwestern.
Är jag sjuk i huvudet att jag vill arbeta på en krabb båt. Att ha gigantiska iskalla vågor spola över mig samtidigt som jag försöker undvika att trilla överbord eller krossas av en krabbtina på ett par hundra kg. Man mot naturen ett av världens farligaste jobb och detta bara för att rika människor skall kunna äta krabbor.....Vart ligger logiken i det hela.
Fiksebåtar speciellt krabbfiskarna tillhör den gamla skolan med allt vad vidskepelse innebär.
Det finns regler för vad som ger olycka och vad du skall göra för att motverka olyckan och finna lyckan.
Min beundran ligger i dessa fiskares kamp mot naturen och en tradition som jag trodde hade dött ut. Faktum är att de flesta av oss kommer från bakgrunder som vi idag inte kan relatera till.
Min familj består av bönder och fiskare som kämpade för sin mat och de slet under hårda förhållanden. Någonstans tappade vi våran bakgrund och jag kan ibland önska att jag var en bonde eller en fiskare som ser ut över åkern eller ett piskande hav.
Oftast trivs jag bäst inne i värmen under mitt täcke där det är varmt och skönt.
I framtiden hoppas jag få jobba i livets hårdaskola igen jag har gjort det förr och kommer göra så igen.

En Taro Adun, Executor!